söndag 9 oktober 2016

Fallande träd och fallande byggare

Ännu en helg har passerat och jag hade med stor iver sett fram emot att få skriva och publicera inlägget där allt utomhusarbete äntligen var färdigt, farstukvisten klar: panelad, målad och med fönster i.
Men icke sa nicke.

Visst var vi på mycket god väg.
Inne i veckan kom fönstren på plats och så även dropplisterna längst nere. I går började vi på med att sätta panelen. Vi hade riktigt bra flyt och vi hann göra klart 4/5 väggar och girningen i hörnen gick smidigare än förväntat. I dag under förmiddagen gjorde vi klart den sista delen på farstukvisten, två hela bräden för lite hade vi sågat till förra veckan så de hamnade vi också att fixa under dagen.
Efter att all panel kommit på plats satte vi samma typ av dekorationslist som resten av huset har, men istället för två använde vi bara en på kvisten nedanför vindskivorna, Dessa lister var av gammalt virke och det tog en bra stund innan vi hade alla på plats.
Till sist skulle Patrik börja sätta fast foderbräden runt fönstren och jag skulle börja grundmåla. Efter cirka 30 minuters målande var olyckan framme.

Jag hade hunnit måla klart ena långsidan och skulle fortsätta på "vinkel-sidan" (eller vad man nu ska kalla det). Efter att jag hade flyttat stegen och klättrat upp cirka en meter ovanför marken slinter ena foten på stegen bort från brädbiten som jag hade satt som stöd undertill. Jag hör hur stegen glider längs med plåtkanten på taket och jag hinner bara tänka SHIT! en sekund senare ligger jag på marken och hela ämbaret med målfärg hade skvätt över allt som låg framme: verktyg, trappan, A-stegen och jag själv var nästan helt dränkt i vit målfärg.
Min första reaktion när jag steg upp från marken var "helvete!", penseln var full med sand och jag hade just precis använt upp den sista balsamterpentinen i målblandningen så nu kunde jag ju inte blanda till ny färg heller. Patrik var ju förstås orolig och frågade hur det gick men jag var mest förbannad på mig själv och tänkte att sånt här skulle jag ju inte alls tid med.
Hur som helst klarade jag mig utan några skador, som tur!

Så, den här dagen och det här inlägget, där allt skulle vara färdigt på utsidan blev ju inte riktigt som planerat och ännu en gång fick jag bekräftat att stegar inte är min grej helt enkelt.

Brädslåning av farstukvisten är påbörjad!
Grundmålning, cirka 15 minuter före mitt lilla missöde

Förutom att vi jobbat på med farstukvisten i helgen har vi också tagit ner två björkar, eller inte jag och Patrik utan min pappa och mina bröder. En av björkarna var en äldre och större björk. Min farfar berättade när jag var liten att blixten slog ner i trädet en gång när han var ung. Denna björk har också varit ett perfekt klätterträd när vi var små.
Egentligen skulle jag inte vilja ta ner den björken men den det var bara en tidsfråga innan den skulle vinka omkull vid någon höststorm. Tur var det iallafall att den sågades ner för inne i mitten av trädet var det helt ruttet.

Vårt gamla klätterträd


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar