Kallt ute - snart varmt inne.

I går firade vi villaavslutning här uppe i Österbotten, för vår del blev det av det lite lugnare slaget.

Under dagen besökte vi evenemanget Rakkaudesta remonttiin, där man hade möjlighet att besöka 13 hem i stadsdelen Neristan i Karleby samt två hem längre bort utanför staden.
Största delen av husen var byggda under 1800-talet, det äldsta var byggt på 1700-talet och några objekt var så nya som från 1940-talet. Alla objekt hade blivit restaurerade i något skede, vissa mera varsamt än andra, och det var roligt att få lite idéer om hur man själv skulle kunna inreda och fixa samt vad som inte passar ett gammalt hus.

Senare på kvällen blev det bastu, mat och fyrverkerier vid svärföräldrarnas sommarstuga.

Mys på sommarstugan

Det märks nog att hösten har kommit, inne i huset är det riktigt obehagligt kallt och rått. Alla värmeelement förutom ett har kommit upp på väggarna och inom ett par veckor borde vi få igång värmen i huset. Vilken lyx!
Dagens element är ju kanske inte de snyggaste, men hellre har jag fula element på väggarna än golvvärme som förstör de gamla golvplankorna!

Element i farstukvisten. Elementet till vänster är lägre än övriga - framför skall en platsbyggd bänk byggas

Panelen till köket som jag målat under veckans gång har idag kommit upp på väggarna. Panelen sattes bara upp under och bredvid fönstret så vi kunde sätta fast elementet i väggen, resten av panelen kommer att sättas upp senare när köksinredningen är på plats.
Panelen i köket har samma kulör som i farstukvisten, d.v.s. 25% Italiensk grön umbra. Tanken är att köksskåpen nertill ska ha samma kulör som panelen på väggarna och skåpen upptill samt hyllor och lister runt fönster och dörrar ska målas i samma kulör som golvet - Vit gräddton. Köksinredningen ska även tillverkas av pärlspontpanel.

Köket med lite panel och ett element.

Upp med virket!

Mannen har hittat hem från den finska fjällen och vardagen flyter på som vanligt.
Vi hade en liten trög start på veckan, mycket skulle planeras och tänkas genom ordentligt åter igen och själv hade jag lite brist på motivation, men nu är vi på hugget igen!
Det stora målet för hösten är att få på värmen i huset! men för att ha någonting att fästa fast batterierna i måste vi först sätta panelen på plats.

Under veckan har Patrik börjat arbeta på i farstukvisten och en hel del har hänt där. Första innerdörren har kommit på plats mellan farstukvisten och farstun, smygar och foderbräden runt fönster och dörrar är insatta, golvlisterna är på plats och idag har cirka en tredje del av rummets väggar blivit beklädda med pärlspontpanel.

En del av pärlspontpanel på plats i farstukvisten!

 Foderbräden runt fönster och dörrar.

Fösta innerdörren har kommit på sitt rätta ställe.

Panelen och foderbräden har spikats fast med 3 tums klippspik

Vanligt folk brukar ju vanligtvis sätta in lister riktigt i slutet innan de flyttar in men hos oss gör vi saker och ting i lite omvänd ordning! =)


Inkommande vecka kommer gå åt att göra färdigt farstukvisten och följande projekt är köket. Jag har under helgen börjat på med att måla panelen som kommer att sitta på kökets västra vägg. Foderbräden till kökets och matsalens fönster har även under helgen blivit skrapade och slipade samt kvistar har fått ett lager med schellack och gamla spikhål har spacklats.
Efter köket är det storstugans panel som står på tur.

Profilhyvlar

En längre tid under våren funderade vi båda på vilken typ av foderbräden runt fönster och dörrar vi ska använda oss av i husets äldsta del, dvs. storstugan, lillkammaren och gamla farstun. Jag föreslog breda foder som skulle vara handhyvlade släta med liten avrundning i kanterna.
I slutet av våren när vi bar fram de gamla listerna som funnits i huset hittade vi ju även de gamla dörrfodren som hörde ihop med den lilla trädörren, som fanns på vinden när vi började tömma och riva. Patrik tyckte att denna typ av foder skulle han helst vilja ha.

Så här började The quest for the right hyvel =)
Vi leta genom alla gamla profilhyvlar som fanns hos mina föräldrar samt hos min farmor, vi hörde efter med folk och köpte massor med hyvlar med utan någon lycka.
Handhyvlar har ju säkert funnits i varje gård för 100-150 år sedan, men jag är rädd för att en stor mängd har hamnat på soptippen.

Till sist kändes det som att enda alternativet som fanns kvar var att låta tillverka nya stål. Vi fick tips om en man i närheten som kunde fixa stålen, Patrik ringde en fredag eftermiddag och på måndag var de färdiga! Men sen återstod ännu en liten detalj, själva trähylsan för stålet.
Ibland blir jag nog väldigt imponerad av min man, precis som Lotta på Bråkmakargatan - så kan han precis allt! Vi skaffade en träbit av bok som sågades till passlig längd, spåren till mönstret fixades med bland annat en fräs och hålet för själva bladet sågades ur.

Innan Patrik åkte iväg på sin fiskeresa lade han in beställning på att jag skulle fixa det sista med hyvlarna så de går att börja använda när han kommer hem.
Kanterna har slipats ner så det är behagligare att hålla i hyveln, ytan har sandpapprats och så har de oljats in. Jag hoppas han är nöjd med slutresultatet. =)

Stålen

Tillverkning av trähylsan

slipade och inoljade

Färdiga!

Hoppas de ligger bra i spåren med varandra!

med- och motgångar

Mannen har flytt evighetsprojektet och åkt iväg på den årliga fiskeresan med sina vänner. Han har bara hunnit vara borta hemifrån en dag av nio och cirka 1½ timme efter att han ringde mig, innan telefonnätet tog slut, kom första bekymret emot.
Avfuktaren som vi har i storstugan hade börjat läcka vatten!! vatten hade runnit under fanerskivorna (det tillfälliga golvet) och ner i trossbotten. Vilken tur att golvet i storstugan inte är isolerat ännu så ingen större skada skedd, det var bara att flytta bort skivorna och torka upp vattnet. Jag passade även på att åla mig fram i krypgrunden under huset för att se ifall vattnet runnit genom vindskivorna, men undertill såg det torrt och bra ut.
Så typiskt att något sånt här händer när man är ensam!

Under veckan har vi mest pysslat med lite småsaker.
Jag har skrapat och slipat färdigt en del foderlister och Patrik har hyvlat delar åt mig. Planen är att när Patrik kommer hem från fjällen ska vi börja sätta in pärlspontpanelen, foder runt fönster och dörrar samt golvlister och övriga lister i farstukvisten.
Pärlspontpanelen blev ju redan tidigare i vår målad med 25% Italiensk grön umbra, de nytillverkade golvlisterna och övriga "dekorationslister" som hör till ska även målas i samma nyans. Vi ska använda oss av gamla foder från huset runt fönstren och till dörrarna sätts nytillverkade i samma stil. Dessa lister ska målas i 50% Italiensk grön umbra.
Idag målades listerna första varvet. Listerna av gammalt virke målades direkt med outspädd linoljefärg medan de nytillverkade grundmålades med linoljefärg utblandad med kokt linolja.

Målning av lister

Farstukvistens färger: Italiensk grön umbra i 50% och 25% samt Duros tapet Karolina

I början av veckan fick vi en liten present av min far. Han och mina bröder hade städat ur min farmors och farfars gamla bastu och där hittade de denna gamla drickflaska i trä.

Flaskan är ganska stor, jag skulle gissa att den skulle kunna rymma 2-3 liter, men tyvärr fattas korken. På ena sidan är det inristat 1843 och på andra sidan ett bomärke, jag antar att bomärket har blivit inristat i ett senare skede.
Bomärket är vårt hus bomärke! samma märke fanns inristat på en stockvägg inne i huset och på den gamla ytterpanelen. Det känns väldigt roligt att få ta vara på gamla saker som faktiskt hört till huset och familjerna som en gång i tiden bott här. Flaskan får nog sitta på en hylla någonstans i huset sen när vi flyttat in, men jag hoppas att vi kan få bort den dåliga lukten innan det för just nu luktar det riktigt as inne i flaskan.

Kanske min farfar köpte flaskan på auktionen som hölls efter att Sigurd dog på 1969/-70.